yo yo!
händer inte så mkt i mitt lilla liv längre.
igår jobbade ja hela dagen o träffade tina på stan. de va otroligt skönt eftersom att de hänt så jäkla mkt på sistone.
ja va nära på att ge upp allt vi byggt upp, eftersom att ja kände att ja inte längre orkade nånting alls lägre. har vart mkt depp på sistone o känt att mitt liv har varit meningslöst.. men de e ändå hon som alltid funnits där när ja vart ledsen, de e hon som alltid trott på mej o skakat om mej när ja fallit, de e hon som alltid funnits vid min sida fast vi glidit ifrån varnadra så grymt mkt. hon är den som jas känt längst som inte varit nån man träffat ett tag o sen glider ifrån sakta o så blir de aldrig att man träffar personen igen..de e hon som känner mej utan o innan o vet allt. vi har haft våra stunder, både negativa o positiv o de e hon som sakt sanningen ja aldrig velat höra utan istället förnekat eftersom att ja e sån som människa. vill gå min egen väg. ja vet att mina vänner alltid funnits där, men ja har under denna sommaren undvikit, mest för att ja älskade dom så otroligt o inte ville att dom skulle se mej så trasig som ja va.
o ja känner att ja sakta börjar bli mej sj'lv igen, de kommer ta ett bra tag. men de finns fortfarande saker som ja inte e stolt över. men försöker lägga de bakom mej o de e svårt. ja känner mej bara så tom på ord o tom på insidan. försöker ha roligt, försöker njyta av livet men ja vet att ja kan klara de! behöver bara få tillbaka min själsäkerhet först o den har ja inte haft på länge. vill kunna känna mej sådär lycklig igen. men de finns inte så mkt att va lycklig över. vi alla har haft svårigheter i vårt liv o många har lyckats klara de o gått vidare medans andra fortfarande står kvar på samma plats. ja gjorde de o gör fortfarande men nån gång ska ja oxå lyckas gå vidare. o kunna tänka tillbaka o va stolt över mej själv att ja klarade de!
pussy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar