Känner mig så besviken o ledsen. Är taggad till tusen att åka uppåt men ändå inte. Men behöver nog va ifrån mina tankar ett tag. Men de e svårt. Går så himla bra jämt för dom jag känner o varför gör de inte de för mej? Jag vet ska va tacksam över mkt men jag kan ärligt talat inte se de. Kan bero mkt på att jag inte pratat med nån om mina känslor. Känner mej ganska bortglömd. Men äre inte de egentligen. Förut berättade jag allt för mina närmaste, men gör inte de längre..Svårt o förklara o svårt att va glad när man inte e de egentligen..Dämpar min ångest just nu skönt men inte så mkt egentligen.
Måste hoppa in i dushen nu e så jäla skabbig o känner mej äcklad alltså.
Hoppas ni har de bättre.
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar